2011-05-17

Att fylla upp tomrummet

Att sitta på jobbet och missbedöma sin proviant är inte en speciellt okej sak att göra.
Åtminstone när man missbedömer innan man kommer dit. Och räknar med för mycket.


Jag steg av bussen i samma tid som jag alltid kommer till nattpassen. Med andra ord, gott om tid att handla proviant på Coop innan jag glider vidare, och fortfarande kunna komma i tid.
Vara i tid är bra skit.
Jag visste dessutom att jag redan hade själva födan upp till halsen och lite till om jag så behövde.
Skräpsaker för all del, men föda likväl. Vad jag nu ska berätta för er kära läsare, är något hemskt.


Vid min plats på jobbet hade jag ungefär hälften av den dricka jag antog att jag hade kvar. Jag hade helt glömt att jag klämt i mig det under tidigare pass. Big bummer.
Så jag tänkte att jag måste ransonera det jag har: Lite mer än en halvliter. Hur fan ska det räcka i tio timmar? Jag har inte ljugit för er förr och jag tänker inte börja nu. Det räckte inte.


Samtidigt började jag inse lite smått att jag börjar eventuellt få tillbaka mitt beroende för cola lite grann. Jag vet ännu inte vad jag ska tro om det, but it fills the void. Eller något i den stilen.
Men jag strävar från ämnet. Jag kom dessutom ihåg att jag hade lite mynt från när jag var nere till Göteborg nu i helgen, på Kellys där de inte tar kort utan har en bankomat på andra sidan krogen.
Fast mer om det senare. Vi har viktigare saker att diskutera här.


Med dessa mynt tänker en del "parkeringspengar." My ass. Mynt till dryckesautomaten? Hell yes!
Fast, till min fasa, efter att jag tryckt i min 10-krona i automatjäveln och vill stilla mitt begär till denna underbara dryck, lyser en röd lampa. Sold out. Fair enough, jag tar min 10-krona och går till den andra automaten istället. Tryckte på returknappen.
Jag sa, jag tar min 10-krona och... Tydligen inte. Returknappjäveln fungerar så klart inte.
Efter frenetiskt tryckande, ett par svordomar och någorlunda betänketid valde jag det hemska.


Illustrerat ovan: Fett inte okej.

Nästa mynt går till den andra automaten istället. Jag tänker inte lämna denna byggnad förrän jag fått en sista slurk cola, damn it.

Helgen har i vilket fall varit awesome. Som alla andra gånger är det alltid saker som kan gå bra och saker som kan gå åt helvete. Tack och lov hände inte det sistnämnda. 
Och på begäran från världens bästa Aizic skulle jag premiäranvända mitt nya betygverktyg (tillhandahållet av densamme) till att betygsätta Likströms Baconpicknick 14/5 2011.
Problemet var bara att det regnade ute. Azaleadalen i Slottskogen gick fett bort.
Så vi började på Chalmers i ett grupprum istället, där det var fruktansvärt trevligt.
Crew: Chelsea, Uppror, Humbug, Gnupung, EgoBitch, Gholen, Hymn, NorthernLight, Jojje och Tjernobyl. Och Martin, som jag aldrig riktigt uppfattade nicket på.

Efter ett tag blev vi utkastade av Chalmers security eller vad fan han nu var. Kanske bara en väktare av något slag, men det var tydligen ett stort nej på alkohol i lokalerna. Go figure.
Vi hamnade på Haket istället. Humbug trampade snett i regnet och fick sjukt ont i foten medan jag och Chelsea var jättekissnödiga och gick i förväg till Haket.
Även där var det grymt trevligt. Vi satt ensamma i ett rum med dörr och allting, skämtade och garvade och drack och skålade, i valfri eller kombinerad ordning. Jag och Martin sjöng lite på Barrett's Privateers, förmodligen det sista jag trodde jag skulle göra med någon någonsin.


Vi gick därefter vidare mot Lust, där det var 60kr inträde och jättehög musik och jag kände mig otroligt missplacerad. Malplacerad? Anyway, jag började tänka alldeles för mycket därinne.
Elektronisk musik och såna ställen får mig att tänka på gammalt, på vad som kunde varit och vad som jag önskar, mer ofta än inte, hade varat längre. Eller blivit på nytt.
Det var som en stor våg av blandade känslor som klev in samtidigt som jag själv satte min fot i lokalen, och som fortsatte med att trampa på mig med allt jag blivit av med och påminde mig om hur dålig jag är på att inse vad jag har innan jag blir av med det.


Ehum. För att summera.
Helgen var riktigt awesome. Och jag längtar till vad som komma skall.
Öl med Robin på onsdag innan jobbet, så vi får det överstökat innan han och Johanna drar till Thailand en veva. Tatueringstid på... På måndag?! Redan? Var fan har tiden tagit vägen?
Anyway, tatueringstid i Örebro på måndag runt lunch, en heldag. Äntligen komma någonvart igen med den här skiten. Fast jag vill inte bli klar. Inte riktigt än. Har fler idéer att föreviga.
Sen kommer Chelsea hit och hälsar på. Därefter kommer bästa Aizic och hälsar på.
Därefter, Nintendokonsert. Aw yeah.


Härmed skall det nya betygverktyget invigas!
Helgen som sådan får, tack vare så många bra människor och en unik upplevelse...
Fyra colaflaskor av fem möjliga!



I am falling
I am fading
I have lost it all
Help me to breathe

- Choke out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar