Revelations

Allt som krävdes var totalt slumpmässig timing med min otroligt kära vän Anna, lite alkohol och ett helt och hållet felfritt dygn, sen kunde jag beskriva i ord de känslor jag haft ett tag om vad jag behöver och har sökt; äntligen har jag fått fram det. Det har inte känts mer rätt någonsin.
Eller, det sistnämnda är lite lögn, det finns saker som känns mer rätt. Som i somras, när vi höll hand, du och jag. Du vet. Innan det där vi pratade om sist. 

But I digress. Det jag äntligen kunde få ut i ord var följande:
Det jag behöver just nu, ända sedan jag blev EnsamKille86, är helt enkelt en filmkväll alternativt bara prat/myskväll på tu man hand med någon av mina käraste bekanta här hemma i Örebro. En filmkväll med någon man kan lägga armen om och kanske ge en kram då och då och kanske en puss på huvudet eller dylikt, fast samtidigt veta att det är fullkomligt platoniskt åt båda hållen. Det är liksom rätt så svårt att beskriva, men det är som att Anna liksom förstår mig trots mina eventuellt klumpiga uttryck och fraseringar. 
Anna har alltid förstått mig, och det är det som gör mig så glad att jag har henne.

Ytterligare lite reklam för det där underbara stället.

- Choke out